En artikel i Journal of School Psychology beskriver en modell för hur akademiska svårigheter och problembeteenden samverkar.
Fortsätt läsaÖkad inkludering och lärande med aktivt deltagande i skolan
I skolan ägnar sig elever åt många olika aktiviteter. Vissa elever klarar akademiska aktiviteter i klassrummet bra men behöver stöd (prompt) att komma in i lek på rasterna eller få leka i en strukturerad lekgrupp. För andra elever är det tvärtom så att rasterna är det bästa på dagen medan kraven under lektionstid är svåra. För vissa kan det vara svårt att förstå, för andra kanske det är svårt att fokusera. En aktivitet som är svår för många elever är lärarledda genomgångar. Genomgångar kräver att eleven fokuserar och i många fall endast genom att lyssna, vilket kan göra det svårt att fokusera. Ett sätt att göra det lättare att fokusera… Läs mer
Fortsätt läsaStrukturerade lekgrupper för ökad inkludering av barn med autism
Strukturerade lekgrupper kan användas för att hjälpa barn med autismdiagnos att leka med sina kamrater
Fortsätt läsaSlarvig och noggrann kommunikationsträning
Med slarvig kommunikationsträning kan omgivningen felaktigt tro att en individ kommunicerar. Med noggrann träning lär individen sig att uttrycka sin vilja.
Fortsätt läsaEn modell för hur klinisk utbrändhet/utmattningssyndrom kan utvecklas och vidmakthållas
Niclas Almén, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi beskriver i en artikel i Environmental Research and Public Health1 en teori om hur utmattningssyndrom kan utvecklas och vidmakthållas. Den teoretiska modellen kan förhoppningsvis ge en känsla av kontroll och hopp genom att ge vägledning om vad man kan göra i nuet för att återhämta sig från syndromet. Modellen bygger på stressteori, beteendeanalys och kognitiv informationsbearbetningsteori och fokuserar på vad som vidmakthåller utbrändhet för att möjliggöra återhämtning. Nedan sammanfattar jag artikeln i fråga. Stress och copingstrategier Det finns olika teorier om vad som sätter igång stressreaktioner i kroppen. Den etablerade teorin är att stress beror på någon typ av… Läs mer
Fortsätt läsaGood Behavior Game och grupptryck
The Good Behaviour Game (GBG) är en klassrumsstrategi där eleverna samarbetar i lag för att vinna ett spel. Även om tidigare anekdotiska data antyder att spelet kan främja positiva kamratinteraktioner finns en välgrundad oro kring risken för att skapa negativa interaktioner mellan elever (särskilt riktat mot elever som bryter mot reglerna). Emily Groves och Jennifer Austin undersökte i en studie från 20191 hur GBG i två klassrum påverkade störande beteenden och sociala kamratinteraktioner. Båda klassrummen var för elever i behov av särskilt stöd. GBG spelades genom att läraren gav poäng var tredje minut till de lag som följt på förhand uppsatta förväntningar. De lag som totalt samlade ihop poäng över… Läs mer
Fortsätt läsaFörstärkning
Förstärkning är ett av de viktigaste begreppen inom beteendeanalys. Förstärkning är när en konsekvens ökar chansen att ett beteende kommer att ske igen. Forskning kring principen förstärkning har gjorts med både människor och djur och det har visat sig vara en generell princip för hur vi interagerar med vår omgivning. Exempel på förstärkning •Jag möter en bekant när jag är ute och promenerar och väljer att hälsa på personen när vi passerar varandra. Personen hälsar tillbaka och ler. Nästa gång jag möter personen hälsar jag igen. •Johanna spelar ett stycke på pianot. Det låter fint. Hon spelar piano flera gånger. •En elev i en klass har problem med ett mattetal.… Läs mer
Fortsätt läsaPromptning – Att hjälpa barn att göra saker på egen hand
När ett barn inte vill eller kan göra en sak är det ofta en naturlig respons att göra saken åt barnet. Om ett barn hamnar efter och har många saker att lära sig är det viktigt att istället för att göra saker åt barnet hjälpa barnet att göra rätt, det brukar kallas att prompta. Det kan gälla både aktiviteter i vardagen och i strukturerad träning. Att hjälpa barnet på traven så att barnet gör så mycket som möjligt på egen hand kan öka barnets färdigheter. Det går att prompta på många oliksa sätt, exempelvis hjälpa barnet fysiskt att göra en rörelse, visa hur man gör, peka på det barnet ska… Läs mer
Fortsätt läsaFunktionell kommunikationsträning (FCT)
Hos barn som har svårt att kommunicera är det extra vanligt med problembeteenden 1,2 Ofta hänger problembeteenden ihop med att barnet har svårt att kommunicera någonting, och att problembeteendet är barnets mest effektiva sätt att kommunicera sitt behov 3. Problembeteenden kan vara t.ex. slå sig själv eller andra eller skada sig själv. I FN:s konvention om barnets rättigheter står i paragraf 12 och 13 att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet samt har rätt att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter 4. Att lära barn att kommunicera sina behov är med andra ord viktigt av minst två orsaker: 1) Det är en rättighet enligt FN och… Läs mer
Fortsätt läsa