Niclas Almén, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi beskriver i en artikel i Environmental Research and Public Health1 en teori om hur utmattningssyndrom kan utvecklas och vidmakthållas. Den teoretiska modellen kan förhoppningsvis ge en känsla av kontroll och hopp genom att ge vägledning om vad man kan göra i nuet för att återhämta sig från syndromet. Modellen bygger på stressteori, beteendeanalys och kognitiv informationsbearbetningsteori och fokuserar på vad som vidmakthåller utbrändhet för att möjliggöra återhämtning. Nedan sammanfattar jag artikeln i fråga. Stress och copingstrategier Det finns olika teorier om vad som sätter igång stressreaktioner i kroppen. Den etablerade teorin är att stress beror på någon typ av… Läs mer

Fortsätt läsa

The Good Behaviour Game (GBG) är en klassrumsstrategi där eleverna samarbetar i lag för att vinna ett spel. Även om tidigare anekdotiska data antyder att spelet kan främja positiva kamratinteraktioner finns en välgrundad oro kring risken för att skapa negativa interaktioner mellan elever (särskilt riktat mot elever som bryter mot reglerna). Emily Groves och Jennifer Austin undersökte i en studie från 20191  hur GBG i två klassrum påverkade störande beteenden och sociala kamratinteraktioner. Båda klassrummen var för elever i behov av särskilt stöd. GBG spelades genom att läraren gav poäng var tredje minut till de lag som följt på förhand uppsatta förväntningar. De lag som totalt samlade ihop poäng över… Läs mer

Fortsätt läsa

Förstärkning är ett av de viktigaste begreppen inom beteendeanalys. Förstärkning är när en konsekvens ökar chansen att ett beteende kommer att ske igen. Forskning kring principen förstärkning har gjorts med både människor och djur och det har visat sig vara en generell princip för hur vi interagerar med vår omgivning. Exempel på förstärkning •Jag möter en bekant när jag är ute och promenerar och väljer att hälsa på personen när vi passerar varandra. Personen hälsar tillbaka och ler. Nästa gång jag möter personen hälsar jag igen. •Johanna spelar ett stycke på pianot. Det låter  fint. Hon spelar piano flera gånger. •En elev i en klass har problem med ett mattetal.… Läs mer

Fortsätt läsa

När ett barn inte vill eller kan göra en sak är det ofta en naturlig respons att göra saken åt barnet. Om ett barn hamnar efter och har många saker att lära sig är det viktigt att istället för att göra saker åt barnet hjälpa barnet att göra rätt, det brukar kallas att prompta. Det kan gälla både aktiviteter i vardagen och i strukturerad träning. Att hjälpa barnet på traven så att barnet gör så mycket som möjligt på egen hand kan öka barnets färdigheter. Det går att prompta på många oliksa sätt, exempelvis hjälpa barnet fysiskt att göra en rörelse, visa hur man gör, peka på det barnet ska… Läs mer

Fortsätt läsa

Hos barn som har svårt att kommunicera är det extra vanligt med problembeteenden 1,2 Ofta hänger problembeteenden ihop med att barnet har svårt att kommunicera någonting, och att problembeteendet är barnets mest effektiva sätt att kommunicera sitt behov 3. Problembeteenden kan vara t.ex. slå sig själv eller andra eller skada sig själv. I FN:s konvention om barnets rättigheter står i paragraf 12 och 13 att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet samt  har rätt att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter 4. Att lära barn att kommunicera sina behov är med andra ord viktigt av minst två orsaker: 1) Det är en rättighet enligt FN och… Läs mer

Fortsätt läsa

När en person inte gör ett önskvärt beteende kallar vi det till vardags ofta att personen inte är motiverad. Ibland pratar vi också så om oss själva, t.ex. genom att säga och tänka vi ska ”vänta in motivationen” eller ”inte känner motivation”. De här beskrivningarna ger tyvärr inte så mycket hjälp för hur vi ska göra för att lyckas göra mer av något. När en person inte gör någonting kan det först vara värt att undersöka om personen verkligen kan det som ska göras. Det behöver inte alltid handla om själva färdigheten i sig, jag kan kanske ta med mig nycklarna, men gör det inte utan någon typ av hjälp… Läs mer

Fortsätt läsa

Såhär ser dagens TBA ut när man påbörjar behandling med en autistisk person, särskilt med någon som ägnar sig åt problembeteenden. Dagens TBA (tillämpad beteendeanalys) handlar om att kontinuerligt lära sig om den autistiska personens intressen för att kunna skapa en uppskattad inlärningsmiljö. Där kan den autistiska personen utveckla färdigheter som kan uppskattas av såväl personen själv som andra. Nedan följer en guide för dem som implementerar dagens TBA, skriven för dem som är nyfikna på hur dagens TBA ser ut. Läs hela texten här: https://practicalfunctionalassessment.com/2020/10/08/swedish-translation-of-a-perspective-on-todays-aba-by-dr-greg-hanley/

Fortsätt läsa

I Psykologtidningen #3 2020 beskriver Nätverket Lågaffektiva psykologer sin syn på forskningsstödet för lågaffektivt bemötande i en pågående debatt angående beteendeproblem i skolan. Nätverket belyser flera typer av stöd som lågaffektivt bemötande har i forskning. Dels beskriver de stöd för teorier som lågaffektivt bemötande grundar sig på, mer specifikt affektsmitta och att fysisk närhet ökar risken för våld. Sedan beskriver de stödet kring positiva effekter av lågaffektivt bemötande som de hävdar finns via dels single-case-studier och gruppstudier. Single-case-forskning är ett utmärkt sätt att uppvisa experimentell påverkan av ett utfallsmått, exempelvis beteendeproblem. Detta sker genom att förändra en oberoende variabel (intervention) för att sedan uppvisa förändring i den beroende variabeln (utfallsmåttet).… Läs mer

Fortsätt läsa

Frank Porter Graham Child Institute har gjort en uppdaterad genomgång av forskningsläget för interventioner för barn och ungdomar med autism. I studien ingår studier publicerade 1990 – 2017. I studien ingår en översikt över vilka interventioner som har forskningsstöd för vilka färdighetsområden för vilka åldrar. Här är en svensk översättning av matrisen, som kan hjälpa att få överblick över fältet (översättningen är ej godkänd av författarna): Översikten bygger på en systematisk översikt som tar hänsyn till både single-case-studier och randomiserade kontrollerade studier. Den bygger också på att fokusera på så specifika interventioner som möjligt, som man sedan kan använda för att skräddarsy stödet till den enskilda personen. Referens:Steinbrenner, J. R.,… Läs mer

Fortsätt läsa

UNC Frank Porter Graham Child Development Institute Autism Team har sammanställt 7 forskningsbaserade strategier för att stödja personer med autism genom oroliga tider. Detta är tänkt som ett stöd i pandemikrisen vi just nu upplever i stora delar av världen. Strategierna som beskrivs är: Skapa förståelse Ge möjligheter att uttrycka sig Prioritera lugnande övningar och copingstrategier Bibehåll rutiner Skapa nya rutiner Uppmuntra relationer (på avstånd) Var lyhörd för förändrade beteenden Här är materialet översatt till svenska av Tobias Rasmussen, leg. psykolog, Lenita Holmboe, leg psykolog och certifierad beteendeanalytiker (BCBA) och Oscar Strömberg, leg. logoped. Översättningen har godkänts av FPG och är ok att sprida. Originalmaterialet: Hume, K., Waters, V., Sam,… Läs mer

Fortsätt läsa