Föräldraskapsstöd ges ofta i grupp och handlar om att ge föräldrar strategier för att förbättra relationen med sina barn¹. Ofta är målet att minska eller förebygga beteendeproblem. Beteendeproblem ökar risken för bland annat framtida brottslighet och missbruk². Insatser inriktade på denna typ av problem är därför viktiga både för enskilda familjer och samhället. Hälsoekonomiska beräkningar tyder på att samhället kan spara pengar med hjälp av föräldraskapsstöd både till familjer med problem och förebyggande^2,3.

Forskning visar att föräldraskapsstöd baserat på beteendeanalys och social inlärningsteori (Parent Management Training, PMT) kan minska bråk i barnfamiljer⁴. PMT är som paket av olika strategier som tillsammans skapar förändring i samspelet i familjer. Även om grundteorin är samma innehåller olika PMT lite olika strategier. Att de använder olika strategier gjorde det möjligt för ett forskarteam från Storbritannien, Nederländerna, Skottland och Wales att i en forskningsöversikt jämföra olika strategier. De gjorde en såkallad meta-analys (systematisk översikt) där de jämförde hur effekten av olika program påverkades av om en specifik strategi användes eller inte⁵. De fokuserade på randomiserade studier med barn från 2-9 år och tittade på föräldrastöd för familjer är det redan finns mycket problembeteenden och förebyggande föräldrastöd.

Tre viktiga strategier

Det fanns tre stycken strategier som enligt översikten tydligt (statistiskt signifikant) minskar bråk mer när de ingår jämfört med när de inte ingår: Positiv förstärkning, beröm och naturliga konsekvenser.

Positiv förstärkning handlar om att ge positiva konsekvenser till barnet när hen gör saker hen skulle må bra av att göra mer av.

Beröm handlar om att benämna när barnet gör saker och är det vanligaste sätt som föräldrar övar på att förstärka i föräldrastödsprogram.

Naturliga konsekvenser är att barnet får en negativ konsekvens (försvagning) som är direkt kopplad till beteendet. Till exempel om barnet slår sin kamrat med en leksak och föräldern tar leksaken.

När forskarna tittade endast  på föräldrastödsprogram för familjer där det redan finns mycket bråk såg de även att Time Out var en effektiv strategi. Time-Out är att ta barnet ur en upprörd situation för att få lugna ner sig, utan de saker som triggar ilska. Detta kan ha syftena att ge möjlighet att lugna ner sig och att bryta förstärkning av bråk. Time-Out är tillsammans med naturliga konsekvenser exempel på lugna strategier för att minska problematiska beteenden.

Slutsatsen forskarna drog var att positiv förstärkning och lugna sätt att minska beteenden (naturliga konsekvenser) är nyckelkomponenter i föräldrastöd. Det kan vara bra att komma ihåg att detta inte betyder att andra komponenter är onödiga, men de bidrar inte med tydlig effekt på samma sätt.

SBU har sammanfattat översikten här.

Exempel på föräldrastöd som ges i Sverige: Komet, ABC, Cope, Triple-P

Tillägg: Föräldraskapsstöd har även stöd när barnet har autismdiagnos⁶.

¹ Socialdepartementet. (2018). En nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd. https://www.regeringen.se/4a6017/globalassets/regeringen/dokument/socialdepartementet/barnets-rattigheter/en-nationell-strategi-for-ett-starkt-foraldraskapsstod-webb.pdf

² Feldman, I., Wellander, L., Sampaio, F., Wells, M., & Sarkadi, A. (2014). Med många bäckar att stämma i – hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?

³ Slutrapport för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd (Folkh älsomyndigheten, 2012), Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd (Folkhälsomyndigheten, 2014)

⁴ Michelson, D., Davenport, C., Dretzke, J., Barlow, J., & Day, C. (2013). Do Evidence-Based Interventions Work When Tested in the “Real World?” A Systematic Review and Meta-analysis of Parent Management Training for the Treatment of Child Disruptive Behavior. Clinical Child and Family Psychology Review, 16(1), 18–34. https://doi.org/10.1007/s10567-013-0128-0

⁵ Leijten, P., Gardner, F., Melendez-Torres, G. J., van Aar, J., Hutchings, J., Schulz, S., Knerr, W., & Overbeek, G. (2019). Meta-Analyses: Key Parenting Program Components for Disruptive Child Behavior. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 58(2), 180–190. https://doi.org/10.1016/j.jaac.2018.07.900

⁶ Postorino, V., Sharp, W. G., McCracken, C. E., Bearss, K., Burrell, T. L., Evans, A. N., & Scahill, L. (2017). A Systematic Review and Meta-analysis of Parent Training for Disruptive Behavior in Children with Autism Spectrum Disorder. Clinical Child and Family Psychology Review, 20(4), 391–402. https://doi.org/10.1007/s10567-017-0237-2