När en person inte gör någonting kan det först vara värt att undersöka om personen verkligen kan det som ska göras. Det behöver inte alltid handla om själva färdigheten i sig, jag kan kanske ta med mig nycklarna, men gör det inte utan någon typ av hjälp att minnas. I det fallet är det kanske endast någon typ av påminnelse som behövs, t.ex. en påminnelselapp på ytterdörren.

Om vi vet att personen har alla färdigheter som behövs men ändå inte gör det önskade beteendet behöver vi undersöka sammanhanget för att hitta saker att förändra. Om t.ex. en elev inte kommer igång att räkna matte i klassrummet kan vi fundera på:

1. Vad eleven gör istället för att räkna matte
2. Hur stor ansträngningen är med uppgifterna och vad som blir svårt
3. Hur vi kan göra det mer intressant att räkna matte

Utifrån detta är den pedagogiska utmaningen att öka sannolikheten att eleven räknar matte. Detta kan göras t.ex. genom att

• Låta eleven göra val, exempelvis kring vilka uppgifter hen vill göra eller var hen vill göra dem (1)
• Anpassa situationen, t.ex. genom att göra det svårare att göra det som eleven gör istället (2) 
• Blanda lätta och svåra uppgifter (3)
• Ge matteuppgifter som har med elevens intressen att göra (4)
• Ge positiv uppmärksamhet för räknande (beteendespecifikt beröm) (5)

I den här texten om self management finns fler tips om hur man arrangerar sin miljö för att hjälpa sig själv att fokusera

Det viktiga i arbetet med att utforska motivation är att undersöka hur personen interagerar med sin rådande omgivning. Saker vi väljer att göra är på något vis förstärkande, dvs det finns någon konsekvens som gör att vi fortsätter med beteendet. T.ex. kanske vi spelar piano för att det låter på ett visst sätt och slutar spela piano om vi inte lyckas få det att låta förstärkande. Lyckas vi inte få det att låta som vi önskar behöver vi hjälp (prompt) att spela rätt för att motiveras att spela piano, och kanske även positiv uppmärksamhet för våra försök.

Motivation kan ökas av olika typer av positiva konsekvenser som personen uppskattar. När vi fokuserar på att ge positiva konsekvenser för ett beteende som personen oftast inte gör (lågt intresse) ökar personens egna motivation att utföra beteendet. Om vi däremot ger belöningar för något barnet gärna gör ändå (högt intresse) finns risk att vi minskar motivationen. Läs gärna om belöningssystem här!

Referenser

1) Lane, K. L., Menzies, H. M., Ennis, R. P., Oakes, W. P., Royer, D. J., & Lane, K. S. (2018). Instructional Choice: An Effective, Efficient, Low-Intensity Strategy to Support Student Success. Beyond Behavior, 27(3), 160–167. https://doi.org/10.1177/1074295618786965

2) Friman, P. C., & Poling, A. (1995). Making Life Easier With Effort: Basic Findings and Applied Research on Response Effort. Journal of Applied Behavior Analysis, 28(4), 583–590. https://doi.org/10.1901/jaba.1995.28-583

3) Lee, D. L., Lylo, B., Vostal, B., & Hua, Y. (2012). the Effects of High-Preference Problems on the Completion of Nonpreferred Mathematics Problems. Journal of Applied Behavior Analysis, 45(1), 223–228. https://doi.org/10.1901/jaba.2012.45-223

4) Steinbrenner, J. R., Hume, K., Odom, S. L., Morin, K. L., Nowell, S. W., Tomaszewski, B., Szendrey, S., & Mcintyre, N. S. (2020). Evidence-Based Practices for Children, Youth, and Young Adults with Autism.

5) Clarke, S., Dunlap, G., Foster-Johnson, L., Childs, K. E., Wilson, D., White, R., & Vera, A. (1995). Improving the Conduct of Students with Behavioral Disorders by Incorporating Student Interests into Curricular Activities. Behavioral Disorders, 20(4), 221–237. https://doi.org/10.1177/019874299502000402

6) Royer, D. J., Lane, K. L., Dunlap, K. D., & Ennis, R. P. (2019). A Systematic Review of Teacher-Delivered Behavior-Specific Praise on K–12 Student Performance. Remedial and Special Education, 40(2), 112–128. https://doi.org/10.1177/0741932517751054