I skolan ägnar sig elever åt många olika aktiviteter. Vissa elever klarar akademiska aktiviteter i klassrummet bra men behöver stöd (prompt) att komma in i lek på rasterna eller få leka i en strukturerad lekgrupp. För andra elever är det tvärtom så att rasterna är det bästa på dagen medan kraven under lektionstid är svåra. För vissa kan det vara svårt att förstå, för andra kanske det är svårt att fokusera.

En aktivitet som är svår för många elever är lärarledda genomgångar. Genomgångar kräver att eleven fokuserar och i många fall endast genom att lyssna, vilket kan göra det svårt att fokusera. Ett sätt att göra det lättare att fokusera under genomgångar är därför att på något sätt aktivera alla elever i klassrummet.

Olika sätt att skapa aktivt deltagande

Det finns olika sätt att skapa mer aktivt elevdeltagande i klassrummet. Det de har gemensamt är att eleverna i högre utsträckning ägnar sig åt mer än att bara lyssna, exempelvis att svara på frågor, diskutera eller anteckna. Under passiva genomgångar har elever med ADHD svårare att fokusera, under aktiva genomgångar syns ingen skillnad mellan dem med och utan ADHD¹. Detta är ett tydligt exempel på att funktionsnedsättningars uttryck beror på hur väl vi lyckas anpassa situationen.

Det finns några olika strategier för aktivt deltagande²:

• Svara på frågor med svarskort, miniwhiteboard
• Digitala quiz med exempelvis Kahoot eller Mentimeter
• Svara i kör
• Guidade anteckningar

Med svarskort eller miniwhiteboard kan läraren lägga in frågor under genomgången som alla elever får svara på. Med svarskort får eleverna hålla upp kortet med rätt svar på och med whiteboards får alla elever skriva sitt svar och hålla upp för läraren. Svara i kör ger ungefär samma möjligheter genom att alla elever säger svaret på frågan rakt ut (kom ihåg att först ge betänktetid!). Att aktivera eleverna genom att de får svara på frågor ökar elevernas fokus, och gör också att läraren får feedback kring vad eleverna förstår. Digitala quiz kan ge ungefär samma fördelar som de andra svarsmetoderna, men kan vara lite svårare att använda direkt under genomgång. Genomgångar där alla elever fick svara på frågor med svarskort ledde i en studie till 14 gånger fler akademiska svar per elev än handuppräckning. Det ledde till att eleverna mindes mer två veckor senare^3.

Guidade anteckningar är ett lite annat sätt att skapa aktivitet. Det utförs genom att eleverna har ett papper med frågor kring ämnet, där de får anteckna under genomgången. Att anteckna är precis som att svara på frågor ett aktivt sätt för eleverna att engagera sig i genomgången. Om det sedan kommer ett quiz som de kan svara på utifrån sina anteckningar så kan det öka elevernas motivation att snappa upp information.

Slumpmässigt urval passar ibland bättre

De strategierna för aktivt deltagande som nämnts har gemensamt att de passar bra för faktakunskaper eller andra frågor med korta svar. För uppgifter med mer fokus på reflektion kan det vara svårare att använda dem. Samtidigt är det minst lika viktigt att alla elever engagerar sig i reflektioner som i andra frågor. För sådana aktiviteter är slumpmässigt urval en strategi som blivit populär på senare år. Ofta görs detta genom att dra en glasspinne från en behållare med glasspinnar med alla elevers namn på. Detta gör att alla elever får vara beredda att ta ordet och ökar elevernas fokus på uppgiften. Denna typ av slumpmässigt urval ökar chansen att alla elever får komma till tals⁴.

I anslutning till att jobba med slumpmässigt urval är det viktigt att jobba aktivt med klassklimatet så att alla känner sig bekväma att tala inför sin klass. Slumpmässigt urval är också vanligt att kombinera med strategin enskilt-par-grupp (EPA) , där reflektionen sker i gradvis större sammanhang. Eftertänksam användning av strategier för alla elevers aktiva deltagande kan öka inkluderingen av elever som annars har svårt att fokusera eller göra sin röst hörd.

1. Vile Junod, R. E., DuPaul, G. J., Jitendra, A. K., Volpe, R. J., & Cleary, K. S. (2006). Classroom observations of students with and without ADHD: Differences across types of engagement. Journal of School Psychology, 44(2), 87–104. https://doi.org/10.1016/j.jsp.2005.12.004
   
2. Twyman, J. S., & Heward, W. L. (2016). How to improve student learning in every classroom now. International Journal of Educational Research, 87, 78–90. https://doi.org/10.1016/j.ijer.2016.05.007
   
3. Gardner, R., Heward, W. L., Grossi, T. A., & Grossi, T. A. (1994). Effects of response cards on student participation and academic achievement: A systematic replication with inner-city students during whole-class science instruction. Journal of Applied Behavior Analysis, 27(1), 63–71. https://doi.org/10.1901/JABA.1994.27-63 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1297777/pdf/jaba00007-0065.pdf
   
4. Carter, A. (2000). Who Are We Not Calling On? A Study of Classroom Participation and the Implementation of the Name Card Method. http://www.eric.ed.gov/PDFS/ED448141.pdf