Lekgrupper ökar inkludering

Många barn med autismdiagnos har svårt att leka med andra barn. Det går att öva lek. Det är en sak att lära sig leka med vuxen och en annan sak att leka med kamrater. I tillämpad beteendeanalys är målet alltid att färdigheter ska användas i relevanta situationer, och inte bara exempelvis en-till-en med vuxen. Om vi lär ett barn leka och barnet sedan kan leka mer med sina kamrater ökar barnets inkludering i barngruppen. En strategi med forskningsstöd för att öka barnets lek med kamrater är strukturerade lekgrupper.

Strukturerade lekgrupper har forskningsstöd

I en forskningsgenomgång 20151 visades forskningsstöd för barn med autismdiagnos i åldrarna 6-14 år, med två gruppstudier och två single case-studier. I en uppföljande metaanalys 20202 grupperades lekgrupper samman med liknande insatser där kamrater hjälper eller samarbetar med barnet, med forskningsstöd för åldrarna 3-18 år. Strukturerade lekgrupper har en struktur för att underlätta gemensam lek och göra det roligt för alla involverade.

Struktur och tydlighet

För att göra den strukturerade gruppen effektiv är det bra att barnet först har övat på leken i annat sammanhang. Sedan är det gruppledarens jobb att hälsa alla välkomna, introducera leken och roller, hjälpa barnet att utföra leken (prompta) om det behövs och bjuda på exempelvis frukt efter leken. Tydlig struktur ökar chansen för alla barnen i lekgruppen att lyckas leka med varandra.

Lekgruppen ska vara liten

Vilka som ska delta i gruppen kräver eftertanke för att det ska bli en bra aktivitet. Det bör vara en liten grupp och de få kamrater som är med i gruppen behöver också ha bra relation med barnet som behöver öva samt kunna leken. Då går det att skapa en situation där barnet får öva lek med sina kompisar på ett effektivt och kul sätt. Nedan finns ett arbetsblad för att strukturera sina lekgrupper. För fördjupning finns AFIRMs material om strukturerade lekgrupper3.

Referenser

1 Wong, C., Odom, S. L., Hume, K. A., Cox, A. W., Fettig, A., Kucharczyk, S., Brock, M. E., Plavnick, J. B., Fleury, V. P., & Schultz, T. R. (2015). Evidence-Based Practices for Children, Youth, and Young Adults with Autism Spectrum Disorder: A Comprehensive Review. Journal of Autism and Developmental Disorders, 45(7), 1951–1966. https://doi.org/10.1007/s10803-014-2351-z

2 Steinbrenner, J. R., Hume, K., Odom, S. L., Morin, K. L., Nowell, S. W., Tomaszewski, B., Szendrey, S., McIntyre, N. S., Yücesoy-Özkan, S., & Savage, M. N. (2020). Evidence-based practices for children, youth, and young adults with Autism. The University of North Carolina at Chapel Hill, Frank Porter Graham Child Development Institute, National Clearinghouse on Autism Evidence and Practice Review Team.

3 Sam, A., Kucharczyk, S., Waters, V., & AFIRM Team. (2018). Structured Play Groups. Chapel Hill, NC: National Professional Development Center on Autism Spectrum Disorders, FPG Child Development Center, University of North Carolina. Retrieved from http://afirm.fpg.unc.edu/structured-play-groups

Ett svar på “Strukturerade lekgrupper för ökad inkludering av barn med autism”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *