Tillämpad beteendeanalys är vetenskapen om att använda inlärningsprinciper för att förändra beteenden till verklig nytta för individen. För att en insats ska betecknas som tillämpad beteendeanalys bör den i så stor utsträckning som möjligt uppfylla sju kriterier. Dessa kriterier särskiljer tillämpad beteendeanalys från experimentell beteendeanalys, beteendeterapi och andra typer av beteendemodifikation:

Generalisering
Beteendeförändringarna är hållbara över tid och miljöer. Om ett barn till exempel har lärt sig att spela memory, bör barnet kunna spela det inte bara med sin förälder utan även med kompisar.

Effektivitet
Interventionerna gör så stor skillnad att det är av praktisk nytta. Det räcker med andra ord inte att förändringen kan mätas eller beskrivas som statistiskt signifikant.

Teknologisk beskrivning
Processerna beskrivs så noggrant att det går att återskapa dem.

Tillämpad
Interventionerna adresserar frågor som är viktiga för individen och samhället.

Konceptuell systematik
Beskrivningen av interventionerna utgår från begrepp från grundforskning, och innehåller inte hänvisningar till otydliga icke observerbara skeenden.

Analytisk
Det går att på ett trovärdigt sätt hävda att det är den studerade interventionen som har effekt, exempelvis att det går att påvisa en upprepad tidsmässig koppling mellan intervention och utfall. Detta görs oftast med såkallade single-case-studier.

Beteendemässig
Effekter av interventionerna kan observeras på beteendenivå. Det räcker inte med att en person beskriver en förändring, eftersom detta kan vara en förändring endast av personens beskrivning. Därför använder tillämpade beteendenalytiker observationer som främsta sätt att utvärdera effekt.

Baer, D. M., Wolf, M. M., & Risley, T. R. (1968). Some current dimensions of applied behavior analysis. Journal of Applied Behavior Analysis, 1(1), 91–97. https://doi.org/10.1901/jaba.1968.1-91